En tur till ön

Vi kommer till ön strax efter solnedgången. Himlen skiftar i guld och rosa och svart, horisonten är söndertrasad av purpurfärgade moln. Det är vackert och skönt att komma tillbaks till ön. Rofyllt och energigivande... Som vanligt har vi otrolig tur med vädret och kan andas lungorna snurriga av frisk, härlig höstluft under våra promenader och cykelturer. Jag njuter i fulla drag. När söndagskvällen kommer känns det för tidigt att återvända hem.

När vi är på väg hem ringer Smulan och frågar med en smula otålig, men glad röst när vi kommer. Vi har glömt att utbyta nycklar, så hon har fått be Maggie komma förbi och släppa in henne. Smulan vill bjuda mig på te och pratstund så fort jag klivit över tröskeln hemma. Vi sitter vid köksbordet och pratar över vårt ångande, heta te. Det finns plötsligt så mycket som Smulan vill att jag ska ta del av. Hon vill att jag ska finnas med i hennes liv igen. Testunden återkommer kvällen därpå, liksom godnattkramen och det nya, sneda leendet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback