Slutshoppat?
Någon gång i bloggens begynnelse skrev jag att jag hade tröstshoppat färdigt... Det var långt ifrån sant! Häromdagen shoppade jag loss på mascara, ögonpenna, hudcrème. Jag lät mig förledas och lockas av snygga erbjudanden om medföljande necessär och strandväska och kände mig väldigt nöjd. Idag drog jag vidare på min shoppingstråt och köpte plånbok, väska och matchande skor. Visserligen för en billig penning, men ändå... Min syster yster skulle i och för sig känna sig stolt över mig - inbillar jag mig!
Jag tar bilen bort till tennisområdet för en träff med min syster Tim. Hon är rar och så klok. Hon har sitt äktenskap och sina fina barn och får utmärkelser för att hon gör så bra ifrån sig på jobbet. Trots att jag är äldre, är det Tim som har flest gråa hår och kråkspark kring ögonen. Åh, vad jag tycker mycket om min långa, blonda syster! Synd att vi ses så sällan. Det är så rogivande att sitta i solen och småprata och dricka kaffe. De korta telefonsamtalen med Smulan och Lilla My känns lättare och bära. Något lättar från mitt bröst och flyger bort från min själ. Jag har så mycket att glädjas åt, trots allt.
När jag kommer hem byter jag till den fina khakigröna klänningen, som min älskade har köpt åt mig. Jag går runt i klänningen och de nya, bekväma skorna och fixar och känner mig fin. Huden får en så fin lyster till det khakigröna. Så tar jag mig samman och byter om för en halvtimmes löprunda. Trots blåsten, ligger luften varm och åsktyngd omkring mig. Huvudvärken, som jag vaknade till i morse, maler och molar, men foten känns bra. Jag har massor med spring i benen och en sång i mitt hjärta - jag klarar mig nog!
Jag tar bilen bort till tennisområdet för en träff med min syster Tim. Hon är rar och så klok. Hon har sitt äktenskap och sina fina barn och får utmärkelser för att hon gör så bra ifrån sig på jobbet. Trots att jag är äldre, är det Tim som har flest gråa hår och kråkspark kring ögonen. Åh, vad jag tycker mycket om min långa, blonda syster! Synd att vi ses så sällan. Det är så rogivande att sitta i solen och småprata och dricka kaffe. De korta telefonsamtalen med Smulan och Lilla My känns lättare och bära. Något lättar från mitt bröst och flyger bort från min själ. Jag har så mycket att glädjas åt, trots allt.
När jag kommer hem byter jag till den fina khakigröna klänningen, som min älskade har köpt åt mig. Jag går runt i klänningen och de nya, bekväma skorna och fixar och känner mig fin. Huden får en så fin lyster till det khakigröna. Så tar jag mig samman och byter om för en halvtimmes löprunda. Trots blåsten, ligger luften varm och åsktyngd omkring mig. Huvudvärken, som jag vaknade till i morse, maler och molar, men foten känns bra. Jag har massor med spring i benen och en sång i mitt hjärta - jag klarar mig nog!
Kommentarer
Trackback