Guldkant
Så var det dags att skrapa bilen i morse igen, men solen stod högt på himlen och lovade en fin dag. Jag försöker rensa lite i röran på jobbet. Prioritera. Fokusera. Inte tänka så mycket på hur skönt det var att vara ledig med min älskade - bara vi två. Små saker som ger guldkant på tillvaron - lite sparris, ett kallt glas krispigt Sauvignon Blanc, en promenad i solen, färsk grapefrukt till frukost, att sitta tillsammans och läsa framför öppna spisen. Just nu längtar jag mest efter att vara ledig. Jag vill shoppa och ta det lugnt, men mest av allt vill jag vara utomhus i det vackra vädret!
Jag tänker lite på gamla guldkanter också. Sådana som Smulan och Lilla My delar med mig, men som de med säkerhet har förträngt och förpassat till en gömd vrå i hjärnans mest ogenomträngliga område. Vi har ju haft så mycket kul ihop - cykelturer, skridskoåkning, skidsemestrar. Vi har bakat och pysslat, shoppat och rest. Nu vill Lilla My inte ens följa med och åka skidor i fjällen. Inte för att jag blev förvånad, men det är lite synd...
Jag tänker lite på gamla guldkanter också. Sådana som Smulan och Lilla My delar med mig, men som de med säkerhet har förträngt och förpassat till en gömd vrå i hjärnans mest ogenomträngliga område. Vi har ju haft så mycket kul ihop - cykelturer, skridskoåkning, skidsemestrar. Vi har bakat och pysslat, shoppat och rest. Nu vill Lilla My inte ens följa med och åka skidor i fjällen. Inte för att jag blev förvånad, men det är lite synd...
Kommentarer
Trackback