Betty Blue

Det blev sol och varmare än någon helg tidigare. Maggie fick en perfekt födelsedag, tror jag. Vi var ute så mycket vi bara kunde. Min älskade och jag slet med trädgården i det vackra vädret. Det är något rogivande och tillfredställande över stickiga buskar som tuktas, ogräs som rensas och långa, tunna grenar som klipps bort. Dofterna är så härliga - jord, gräs, trä och olika kryddiga bladsorter - och färgerna är fräscha och sprakande så här års.

Eftersom lekstugan tagits bort, finns det en stor brun plätt av lera och sand mitt på gräsmattan. Fläcken är genombruten av kaninernas aktiva grävande. Nu har vi varken kaniner eller lekstuga, men minnena finns kvar. Jag kom att tänka på hur det var när Nina fick sina ungar. Fyra små, rara, otroligt söta ungar, som vi hade sådan glädje av Smulan, Lilla My och jag! Jag hade njutit ännu mer om jag hade vetat hur lätt det var att ge dem nya hem. Smulan och Lilla My hade besökt en hankanin med vår lilla Nina, så att det skulle bli ungar. Det var svårt att bli arg, även om jag var orolig för hur det skulle gå med ungarna. Tänk att det blev fyra, fina ungar! Jag var tvungen att ta en paus i arbetet och gå in och kika i albumet. Fotona är blanka och har god skärpa - Salt, Peppar, Texas och Felicia hette ungarna...